1:a majtal i Nora 1910.

[Sida 1]

[01] Nora, 1 Maj 1910.

[02] Demonstranter!

[03] Efter det svåraste år, som Sverges
[04] klassm. arbetare utstått, lockout- och
[05] storstrejkåret, samlas de åter på sin
[06] int. mönstringsdag för att ^{än en gång} fordra sina
[07] förhållna mänskl. rättigheter.

[08] Ett tjog gånger väl ha vi nu lytt
[09] parollen fr. int. sociald. kongressen i Paris
[10] 1899 att demonstrera
[11] för lagstadgad 8-timmars arbetsdag.

[Sida 2]

[Sida 3]

[01] Även i Nora
[02] dem. tillr.
[03] många gånger för
[04] att inte huvudtemat
[05] just skall kunna
[06] varieras. Endast
[07] talarne omväxla.
[08] Arb. rörelsens berattigande
[09] och styrka framväxer ur
[10] kapitalismen själv! Ur
[11] vinst- och lönesystemet.

[01] Hur många gånger det demonstrerats
[02] i Nora,
[03] vet jag inte, men förmodl. är det tillräckligt
[04] många gånger för att inte själva
[05] huvudtemat skall kunna varieras.
[06] Enda nyheten i dem. bestå kanske
[07] väl i varierandet med de talare, som
[08] denna dag ^skickasflyga kring landet som
[09] skottspolar till de olika platser i vårt
[10] land, där arbetarna vaknat till
[11] klassmedv...

[12] Arbetare, ur själva den tekniska
[13] omgestaltningen av samhället, inf. av

[Sida 4]

[Sida 5]

[01] Arb. är källan
[02] till all rikedom
[03] och kultur!

[01] det stora industriella produktionssättet med
[02] vinst- och lönesystem under "fri tävlan", som
[03] det heter, mell. indiv. — ur allt detta,
[04] säger jag, framspringer arb.rör:s berätti-
[05] gande och styrka.

[06] Arbetet är källan till all rikedom
[07] och all kultur. Den sanningen kommer
[08] vi inte ifrån. Pänningmannen bröstar sig
[09] över sina pängar och låter folk tro, att
[10] han är en sådan mänsklighetens väl-
[11] görare. Men varifrån fick han sina
[12] pängar? Som 20-årig flicka var jag folk-
[13] skollärarinna här på trakten i en
[14] socken, där det fanns och finns än i dag

[Sida 6]

[Sida 7]

[01] Pänningmannen "ger"
[02] arbete – framställes som
[03] en mänskl. välgörare.
[04] Hjulsjö=Larsson.
[05] Alla sjöngo hans lov.
[06] Jag vill inte klandra
[07] honom.
[08] Han
[09] är
[10] en
[11] typ, en
[12] illustration till
[13] systemet!

[01] en sådan där mänsklighetens välgörare.
[02] Det är gamle brukspatron Lars Larsson
[03] i Hjulsjö. Alla människor sjöngo hans
[04] hans dagsverkare och hyttarbetare
[05] och alla andra människor med sjön-
[06] go hans lov från morgon till kväll.
[07] Han "gav" så mycket arbetsförtjänst,
[08] och det var sannt, och jag vill
[09] inte säga något ont om honom, jag tar
[10] honom
[11] endast som typ!Överkorsat med blyerts från "Alla människor…" till "…endast som typ!"

[12] Han gav folk arbete! Nå, men
[13] han gav sig väl nå'nting åt sig själv
[14] också? Pängar! Och det var väl den där
[15] pänningvinsten, som var drivfjädern för

[Sida 8]

[Sida 9]

[tom]

[01] honom, när han så där ”gav” folk arb.!

[02] Och de där pängarna både till vinst åt
[03] honom själv och ”lön” åt folket — sådan
[04] lönen var på den tiden! — härflöto
[05] väl ur deras gemensamma ansträng=
[06] ningar, kan jag tro ^{av arbetet}, i och på jorden,
[07] malm och skog. L. L. hade mycket
[08] skog uppåt Falutrakten! Men ändå hette
[09] det så ödmjukt och tacksamt: han gav
[10] arbete!Hela detta stycke är överstruket med två lodräta linjer i blyerts.

[11] Nej, säger jag, han köpte det, för
[12] sin egen vinnings skull. Och
[13] tillfälle för
[14] möjlighet för folk att få arbetsför-
[15] tjänst ska^{skulle hällst} inte vara överlämnad åt

[Sida 10]

[Sida 11]

[01] Möjligheten att
[02] få arb. skall inte
[03] vara överlämnad
[04] åt slumpen, åt barm-
[05] härtigheten eller
[06] snikenheten, ty
[07] då kan jag få arbeta
[08] på alltför oskäliga
[09] villkor.

[10] Stat och kommun
[11] ska ge arbete, och soci-
[12] alismen gör slut på den
[13] idyllen om den ädle arbetsgiv.
[14] och förklarar i stället:

[01] slumpen, åt barmhärtigheten eller
[02] eller barmhärtigheten eller sniken-
[03] heten hos den enskillde:
[04] Stat och kommun skall ge arbete.
[05] Därför gör också den social. kritiken
[06] slut på den idyllen om den ädle
[07] arbetsgiv. och förklarar i stället:
[08] Kapitalet är resultatet av
[09] arbete och skulle aldrig ha fun-
[10] nits, om ej arbetet gått förut.

[11] Varenda produkt, som vi människor
[12] behöva, kan följas genom en serie
[13] arbetsled tillbaka till de råämnen,

[Sida 12]

[Sida 13]

[01] Det stora allt
[02] annat omfattande
[03] råämnet jorden.

[04] Som sol, luft, vatten
[05] men inte vedpinnar
[06] och vilda bär!

[01] varav den är gjord, och dessa
[02] råämnen i sin tur tillbaka till
[03] det end ena, stora, allt annat
[04] omfattande råämnet jorden, som
[05] ingen enskilld frambrakt och som
[06] därför borde tillhöra oss alla, så
[07] visst, som vi få andas luft ^ännu, och
[08] så visst som vår herre ännu har
[09] tillåtelse^{rätt lof för kapitalisterna} att låta solen skina på
[10] alla sina barn, och de möjligtvis ha
[11] lov att tag ta litet vatten ur en
[12] sjö eller bäck, om de också inte alltid
[13] få plocka vilda bär eller ^en vedpinne.
[14] Att känna det så i fråga om jorden
[15] – denna vår gemensamma bon. som gud gav männ.
[16] och finna en formel för den

[Sida 14]

[Sida 15]

[01] Robinson
[02] Kruse!

[01] praktiska tillämpningen av
[02] denna idé – det
[03] är socialism! Det är mer
[04] än så, det är verklig religion!

[05] Robinson:
[06] Hur beroende man är av det
[07] grova föraktade arbetet, hur det
[08] är detta, varpå det i första hand kom-
[09] mer an, lära vi t. o. m. av
[10] vår gamle äventyrshjälte
[11] Robinson Kruse.
[12] På sin obebodda var han full-

[Sida 16]

[Sida 17]

[01] Fredag – Vad är
[02] en bas utan en
[03] slav – se där
[04] exemplets lärdom!

[01] ständig herre, och han hade både
[02] pängar och vapen. Men hur fick
[03] han^Robinson inte knoga! Själv bygga sitt hus,
[04] skaffa villebråd, odla jord och tämja
[05] husdjur och^samt hela tiden längta efter männskl.
[06] sällskap. Först när Fredag kommit i
[07] hans väg, och han genom ett bösskott
[08] övertygat honom om sin överhöghet,
[09] blev det drägligt för honom^{Robinson Kruse} och lätt-
[10] nad i arbetet. Vad är en bas utan
[11] en slav? är den enkla lärdomen
[12] av exemplet!

[Sida 18]

[Sida 19]

[01] Tills vi nå dithän,
[02] att den ena männ.
[03] inte behöver sälja sig
[04] till den andra, tills
[05] vi nå dithän

[06] må arb. i kraft
[07] av sitt rättslösa läge
[08] och sin rättvisa sak
[09] hålla ihop om kra=
[10] vet att få sälja sig på
[11] så drägliga villkor som
[12] möjligt, hålla hop
[13] om kravet:

[01] Tills vi komma därhän, att
[02] den ena människan inte behö-
[03] ver sälja sig längre ^{till den andra} för timpäng
[04] eller betalning efter ackord i bästa
[05] fall, eller gå arbetslösa från
[06] arbetsplats till arbetsplats utan
[07] att kunna få arbete —
[08] tills vi nå dithän,
[09] må arbetarna, i kraft av
[10] sitt rättslösa läge och sin
[11] rättvisa sak hålla ihop om
[12] kravet att få arbeta under^{sälja sig på} så dräg-

[Sida 20]

[Sida 21]

[01] Högre lön – kortare
[02] dag!Anteckning i blyerts i vänster marginal:
[03] Snus
[04] ny sänghalm

[05] Arb. männ. lever
[06] inte för att
[07] arbeta utan hon
[08] arbetar för att
[09] leva!

[10] Alla skäl för förkortad
[11] dag omtuggade –
[12] även i Nora!

[01] liga villkor som möjligt,
[02] hålla hop om kravet:
[03] Högre lön — kortare dag.

[04] Arbetare, människan lever inte för
[05] arbeta utan hon arbetar för att
[06] leva! Kom väl ihåg den förnuftiga
[07] och naturliga satsen!

[08] Alla skäl, som tala för förk. av
[09] arbetstiden, äro säkert omtuggade
[10] tillräckligt även i Nora.
[11] Jag bryr mig inte om att repetera
[12] dem. Det finns ^{ett skäl som går utanpå}inte mer än ett
[13] ^{alla andra,}verkligt skäl, varför arbetaren inte
[14] skall av industrialismen för-

[Sida 22]

[Sida 23]

[tom]

[01] vandlas till ett lastdjur, en ma-
[02] skin, och det är det att det hos
[03] alla normala människor finns
[04] ett behov att göra det mesta
[05] möjliga av sitt liv. Det behovet
[06] skall respekteras! Det skall
[07] stegras t. o. m. Om människorna
[08] inte haft det behovet, kännt
[09] missnöje och strävat efter förbätt-
[10] ringar, skulle vi aldrig ha kommit
[11] någonstans! Göra det mesta av sitt
[12] liv – detta liv som ändå är så kort

[Sida 24]

[Sida 25]

[tom]

[01] , så särskillt kort för Er,
[02] industriarbetare, och så
[03] fullt av faror! Ett liv om dagen
[04] släppa ni till, utom alla skador
[05] som inte direkt medföra ^döden:inte alltid
[06] men åtminstone invaliditet! Detta
[07] mitt korta, farliga liv är det
[08] enda,Här är en del av pappret vikt. På grund av materialets skörhet gick det inte att vika upp. Det som syns är sidan under och en del av nästa sida.
[09] varom jag vet någonting med
[10] visshet! Må det bjuda mig något.

[11] Jag vill ha min andel i kulturen, i
[12] den mänskliga odlingens framsteg!
[13] Tänk om våra farfars föräldrar kunde

[Sida 26]

[Sida 27]

[tom]

[01] stiga upp ur sina gravar och se
[02] våra materiella och andliga fram-
[03] steg! Våra maskiner, våra kommuni-
[04] kationer! Vi hålla på att få flyg=
[05] skepp, vi ha vagnar, på landsvägarna
[06] som gå för sig själva på lands-
[07] vagarna, vi ha telefonen, tändstickan,
[08] vattenledning, elektriskt ljus, löständer,
[09] paraplyer, och klockor och galoscher.
[10] Gumman sa' när hon såg tåget
[11] första gången och skulle hörde att
[12] det skulle gå: Det går aldrig! Och så
[13] satte det sig i gång och puffade i väg,
[14] och kors i Jesu namn, nu stannar det

[Sida 28]

[Sida 29]

[01] Snus, ny
[02] sänghalm
[03] och jolpäron
[04] töcks ja få förban-
[05] nat få så lite

[01] nog aldrig!) En intelligent männi-
[02] ska säger alltså: Jag vill inte bara
[03] slita ut mig i ett enformigt och tungt
[04] arbete för dålig betalning. Jag vill
[05] inte bara så
[06] jag vill också skörda!

[07] Lönen är inte en bara en pänning-
[08] lön, den är något mer, något högre.
[09] Min verkliga lön är min andel i
[10] den mänskliga kulturens framsteg.
[11] Och i kulturens framsteg,
[12] arbetare, kom ihåg, ha icke

[Sida 30]

[Sida 35]

[01] Snus,
[02] ny sänghalm
[03] och jolpäronHär är två sidor utskurna ur häftet.

[01] de övermodiga och brutala arbets-
[02] herrar, som sitta i Arbetsgiv.för
[03] och döma Er med edra stackars
[04] familjer till långa månaders
[05] svält, till permanent arbetslös-
[06] het, till landsflykt och vräk-
[07] ning mitt i vintern —
[08] i kulturens framsteg, säger
[09] jag, ha inte ^de någon insats, någon
[10] merit! Men de kunna utestänga
[11] Er från dem ändå. Min verkliga

[Sida 36]

[Sida 37]

[01] Exempel på min
[02] verkliga lön!Anteckning i blyerts i vänster marginal:
[03] Snus
[04] ny sänghalm
[05] och jolpäron

[06] Ett bokskåp med
[07] goda böcker, inte
[08] kolportage! och
[09] tid att läsa dem.
[10] Tillfälle att få resa
[11] (exempel)
[12] Vi ha såna utmärkta
[13] kommun., flygskepp snart!

[01] lön för mitt slit, den kan vara av
[02] många slag efter vars och ens
[03] olika läggning. Jag kan läsa
[04] och skriva. Det kunde inte far-
[05] fars farmor och farfar. Det var
[06] trollkonster för dem. Men jag kan,
[07] och alltså kan det hända, att jag
[08] vill ha böcker och tidningar.
[09] Ett bokskåp med böcker — goda
[10] böcker, inte kolportageromaner!
[11] — och tid att läsa mina kära
[12] böcker, det är för den ene hans

[Sida 38]

[Sida 39]

[01] Alltså en tripp till
[02] Sthlm, Avasaksa,
[03] Malmö, Köpenhamn,
[04] Berlin Paris, London.
[05] Men det blir
[06] bara Amerika,
[07] där de prickade
[08] betygen inte
[09] gälla!
[10] Höra Branting
[11] tala en gång, eller Ellen
[12] Key, Heidenstam, Hedin etc.

[01] verkliga lön, hans andel i kulturen.

[02] En annan skulle vilja resa —
[03] vi ha sådana präktiga kommu-
[04] nikationer, som inte funnos på
[05] farfars farfars tid; vi få snart flyg-
[06] skepp! — allså en tripp till Sthlm,
[07] upp till Avasaksa för att se
[08] midnattssolen, en tripp till
[09] kanalresa mellan Sthlm och Göte-
[10] borg, en tripp ner till Malmö, till
[11] arbetarnas Folkets park, till Kö-
[12] penhamn, till Berlin, ner
[13] till Dresdens tavelgallerier, till

[Sida 40]

[Sida 41]

[01] Nå, vart reser ni
[02] nu då? Jo till
[03] Amerika!
[04] Skramla hop respän-
[05] gar
[06] Mer än 20 gånger
[07] ha vi följt parollen!

[01] Paris, London. Nå, reser ni nu dit?

[02] Nää, när ni resa,
[03] så blir det till — Amerika,
[04] och knappast för att komma
[05] igen till en|älskad fosterjord! Under
[06] det år som gått, ha ju arbetarna haft
[07] alldeles särskilld anledning att
[08] skramla hop respängar åt kamrater,
[09] som skulle svältas ihjäl enligt ar-
[10] betsgivarnas dekret,! Men men
[11] som i Amerika inte skadas av sina prickade
[12] betyg. Min verkliga lön kan vidare be-
[13] stå i att en enda gång i livet, ifall
[14] jag bor i en avkrok få höra Hjalmar

[Sida 42]

[Sida 43]

[01] Hjalmar
[02] Branting

[03] Vara samman
[04] med familjen

[05] Få ta ett bad!
[06] Njuta av naturen.

[01] Branting tala, eller Ellen Key, eller vår
[02] geografiske upptäckare Hedin eller
[03] B Heidenstam eller vår store sångare
[04] John Forsell, eller se en stor scenisk
[05] konstnär. Lönen för min möda på
[06] fältet, i fabr., eller hyttan och gruvan
[07] är att få tillbringa en stund med
[08] mina barn och min familj, så de
[09] inte förbli främlingar för mig, att få
[10] efter ett vederkvickande bad och en^mål
[11] god måltid få tillbringa en stund i
[12] naturen i sällskap med —
[13] mitt hjärtas utvalda vän eller

[Sida 44]

[Sida 45]

[01] Jämför med överklas-
[02] sen!
[03] Var inte så
[04] anspråkslösa!

[05] Snoilsky!
[06] Vetensk

[01] i att få göra just vad jag vill, som inte
[02] skadar någon annan!

[03] Se på överklassen! Alla deras
[04] bildnings-, rekreations- och njut-
[05] ningstillfällen! Vem är det, som
[06] bistår det desamma, om inte
[07] just det arbetande folk, som endast
[08] tillerkännes möjligheten till
[09] det allra knappaste uppehälle
[10] för sin svett och möda. Var inte så
[11] anspråkslösa!

[12] Hör vad Snoilsky säger för att
[13] varna överklassen för dess övermod,
[14] som snikenhet och övermod:

[Sida 46]

[Sida 47]

[tom]

[01] Vetensk., konsten, rikedomen
[02] ej ett fåtal fick för egen lust.
[03] De på folkets träd blott äro blommen,
[04] vartill roten bidrog med sin must.
[05] Folket vill sitt lån tillbaka börda,
[06] en förädlad ljusets, kraftens flod.
[07] Där det sått, där vill det också skörda,
[08] Kunna säga: se vårt kött och blod!

[09] Jag vädjar till belackarna,
[10] bland som kalla majdemonstratio
[11] nen ett spektakel, ett upptåg, okynnes-
[12] tilltag, jag vädjar till dem som
[13] hafå använda tiden efter behag, kanske
[14] ligga och dra sig till tio och 11 på

[Sida 48]

[Sida 49]

[tom]

[01] dagen och ändå ha det någorlunda
[02] behagligt,
[03] om de plötsligt skulle
[04] nödgas byta lott med en fattig
[05] lönslav i ett tungt, enformigt,
[06] farligt, hetsande, yrke och under
[07] alla förhållanden farligt yrke
[08] illa lönat yrke, om ni då
[09] inte se med andra ögon och
[10] känslor på demonstrationen,
[11] kanske själva demonstrera.

[Sida 50]

[Sida 51]

[tom]

[01] 1) Först rå de om verktygen
[02] och därmed edra existensmöjligheter
[03] För att kunna stuka er på det
[04] fackliga området, organi-
[05] sera de sig fackligt –
[06] i arbetsgiv.föreningar!

[07] 2) När ni så av edra
[08] knappa löner ska köpa igen
[09] något av de produkter ni och
[10] edra klassbröder behöva,
[11] möta ni dessa samma edra
[12] brödherrar som organiserande
[13] i trustar och ringar, bestäm

[Sida 52]

[Sida 53]

[tom]

[01] mande varornas pris. Därför är
[02] sockret så dyrt, margarinen,
[03] såpan, fotogenen. Socker-
[04] ockrarnas vinst många
[05] miljoner! Ni måste betala vad
[06] de begära 65, 70, 75, 78, 80, 90
[07] o.s.v./kg. – och minska på
[08] förbrukningen. Dessa herrar
[09] ropa visserligen: Leve konkurren-
[10] sen! Men det gäller inte dem själva,
[11] vid försäljningen, utan det är ni
[12] arbetare, som genom er inbördes
[13] konkurrens ska fördärva arbets-
[14] villkoren och komma i deras våld

[Sida 54]

[Sida 55]

[tom]

[01] Därför bekämpa de så förbittrat alla
[02] edra sammanslutningsförsök.

[03] 3) Till sist möta vi samma edra
[04] brödherrar som lagstiftare
[05] för att med skändliga
[06] klasslagar
[07] och sitt orättfärdiga
[08] skattesystem
[09] ytterligare lamslå och utsuga arb.
[10] Därför Åkarpslagar och avtalslagar,
[11] därför tull på brödet, fläsket, kaffet!
[12] Första kammaren är arbetsköparnas

[Sida 56]

[Sida 57]

[tom]

[01] politiska uttryck. Försvaret!

[02] Låt oss taga en bild – den ohederliga
[03] besättningskarlen som tog all provianten
[04] Vad göra med honom? Binda honom
[05] Det är detta vi också skulle göra med
[06] den härskande klassen, därför att den
[07] inte unnar oss leva allesamman.
[08] Kapitalet skall bindas och detta
[09] bindande sker dagligen genom
[10] arb. fackl. politiska kooperativa
[11] och politiska organisation.

[Sida 58]

[Sida 59]

[tom]

[01] Till kvinnorna

[02] Rätt till arbete
[03] Rösträtt –
[04] och likhet
[05] begränsning av
[06] barnantalet.

[07] Kommunal valbarhet!

[08] Kristendomen och arbetarrörelsen
[09] Den rike ynglingen
[10] Hungra och törsta efter rättf..
[11] Vandra i Jesu spår – älska sina
[12] medmänniskor. "Om man icke älskar sin
[13] broder, som man ser – hur kan man då
[14] älska gud som man icke ser!

[Sida 60]

[Sida 61]

[01] Hälsning från
[02] Malmö!

[03] Uppläsning ur Gen. Det var ett under,
[04] att det nånsin skedde sid. 429.

[05] Julbrandsyn 489

[01] Händer sotiga

[02] Danko.

[03] Dock nu är
[04] folket
[05] vaket

[06] Han är i den som ej hans ord anammar
[07] men i vars hjärta, sanningskärlek
[08] flammar
[09] Han är i den, som rätt ej honom kände
[10] Men – kämpar i hans flock för de
[11] elände

[Sida 62]

[Sida 63]

[tom]

[tom]

[Sida 64]

[tom]